Är alla beboeliga planeter täckta av vatten?

En artikel publicerad av Fergus Simpson (läs även mer här) beskriver en simulering av beboeliga planeter där det visar sig att de flesta planeter med vatten antingen har väldigt lite, och består av mestadels öken, eller väldigt mycket vatten med max 10% av landmassan över ytan.

Kanske är det platser som Star Wars Kamino vi ska ställa in oss på att hitta?

Fast å andra sidan kritiseras artikeln i fråga för att simuleringen som gjorts saknar en massa parametrar som påverkar oceaners vara eller icke vara (för att vi inte känner till dem får man väl gissa sig till, med bara ett enda exempel att studera på nära håll…)

Så det är kanske lika bra att ställa in översvämningsapokalypsen på mina världar tillsvidare…

Men ändå… Planen att använda vatten för att skydda en Marskoloni från strålning får mig att gissa att det kanske inte är helt befängt att tänka sig att det inte bara är tvunget utan också önskvärt att placera extraterrestriella boplatser under vatten.


Rubrikbild av Stevebidmead, CC0 Public Domain, Länk

Annonser

Terraformering av Mars 2036?

Ett forskarteam kallat Lake Matthew Team har tagit fram en plan för att terraformera Mars på ett annorlunda sätt som skulle göra det möjligt att börja kolonisera planeten redan 2036.

Planen går ut på att använda en asteroid som slår ner i en speciell krater kallad Omaha. Nedslaget skapar värme som består i tusentals år. Denna värme smälter också stora mängder vatten så att en sjö skapas i botten av kratern.

Vattnet kan drickas, användas för att odla mat och genom att bygga bosättningar under ytan på sjön kan det också användas som en sköld mot strålning.

Genom att smälta mer vatten på kraterns kanter kan man också få tillgång till vattenkraft.

”The Planet Construction Kit” av Mark Rosenfelder

Artist_s_Impression_of_a_Baby_Star_Still_Surrounded_by_a_Protoplanetary_Disc_ORIG_co2_1200pxOm du håller på att skriva en historia som kräver en egen värld – kanske en science fiction värld i en främmande galax långt, långt borta eller en fantasyvärld från en annan tid – så är detta boken för dig!

The Planet Construction Kit låter kanske som det rör sig enbart om astronomi och planeter och månar, men även om boken också tar upp dessa aspekter av världsbyggande så tar den upp så mycket mer.

Fortsätt läsa ”The Planet Construction Kit” av Mark Rosenfelder

Omeganebulosan (M17)

Messier_017_2MASS_coBilden ovan föreställer en del av Omeganebulosan (M17, Messier 17, NGC 6618), är tagen av Hubbleteleskopet och utgiven 2003-04-24. Källa: Wikipedia Commons.

Omeganebulosan ligger ungefär 5 000 till 6 000 ljusår från jorden, i ytterkanten av skyttens stjärnbild, och har en diameter på ungefär 15 ljusår.

Nebulosan har en form av en 2:a eller den grekiska bokstaven Omega (Ω) och kallas därför Omeganebulosan, eller ibland, Svannebulosan.

Läs mer om Omeganebulosan på Svenska och Engelska Wikipedia.


Bilder:

Orionnebulosan (M42)

Orion_composite1_1200pxBilden ovan föreställer en del av Orionnebulosan (M42, Messier 42, NGC 1976), är tagen av Hubbleteleskopet och utgiven 2006-01-11. Källa: Wikipedia Commons.

Orionnebulosan har en diameter på cirka 24 ljusår och ligger ungefär 1 300 ljusår från jorden (ca 400 parsec). Nebulosan är det närmaste kända området i Vintergatan där stjärnbildning kan observeras.

Orionnebulosan är den andra ”stjärnan” i svärdet under Orions bälte. I bilden till höger är den extra ljusstark.

Läs mer om Orionnebulosan på Svenska Wikipedia. Se även Engelska Wikipedia där det finns fler bilder på nebulosan.


Bilder: